Benämingen ”Fake news (svenska=falska nyheter) har i stort sett blivit ett reflexmässigt värdeord och skälsord som till stor del tappat sin värde. Det finns en skala av falska nyheter som går från satir, felaktigheter och dåliga nyheter och går till desinformation som planteras av falska identiteter.
En falsk nyhet kan vara någon som vill medvetet vill plantera en osanning, en osanning i syfte som sig eller föra skvaller. Man pratar mer och mer om desinformation där det finns en sändare bakom där man vill försöka påverka någon i en viss riktning. Det kan vara allt från överdrivna påståenden till helt påhittade historier. Dessa nyheter sprids ofta viralt via sociala medier och kan ha stor påverkan på människors uppfattningar och beslut. Smutskastningskampanjer av osäker härkomst riktar sig alltmer inte bara mot politiken, utan även mot västerländska företag. Rykteshantering är viktigt för att skydda varumärket, och desinformation kan vara ett verkligt ekonomiskt hot, ett som kan användas av fientliga stater. Läs artikel
Vad är desinformation?
Enligt World Economic Forum Global Risk Report 2024 är desinformation den största risken på kort sikt dvs de närmsta två åren.
Desinformation är en bredare term som omfattar all slags medvetet vilseledande information, inte bara nyheter. Desinformation är falsk eller vilseledande information som sprids medvetet för att vilseleda, manipulera eller vilseleda människor. Detta kan göras av olika skäl, inklusive politiska, ekonomiska eller sociala syften. Till skillnad från misinformation, som kan spridas utan avsikt att lura, är desinformation en avsiktlig handling för att sprida falska uppgifter. Konceptet har flera synonymer — desinformations kampanjer, cyber propaganda, kognitiv hacking och informationskrigföring. Det kan innefatta allt från förvridna fakta och förvanskade statistikuppgifter till helt påhittade berättelser, och det används ofta i syfte att påverka allmänhetens åsikter, förvränga politiska debatter eller underminera förtroendet för personer eller organisationer.
Enligt SÄPO chefen Klas Friberg handlar Fake news av främmande makt mot Sverige att försöka påverka eventuell Natoanslutning och destabilisering.
En rysk desinformations grupp använder enligt Kiev Independent manipulerat videomaterial för att lura legionens medlemmar att ställa sig bakom negativa uttalanden mot president Volodymyr Zelenskyj under ett Zoom-möte i januari 2024.
Hur upptäcker man Fake News?
För att identifiera fake news är det viktigt att kritiskt granska källan, kontrollera fakta och söka efter flera källor. Var skeptisk till sensationella rubriker och innehåll som väcker starka känslor. Om något låter för bra eller för dåligt för att vara sant, är det ofta just det.
Kontrollera alltid nyhetens ursprung. Är det en känd och trovärdig nyhetskälla? Titta på webbadressen för att identifiera om det är en imitation av en legitim nyhetssida.
Ibland återanvänds gamla nyheter för att skapa vilseledande rubriker. Kontrollera publiceringsdatum och om nyheten är relevant i dess nuvarande sammanhang.
Sök efter nyheten på andra trovärdiga nyhetssidor. Om ingen annan rapporterar om det, kan det vara ett tecken på att nyheten inte är sann.
Det finns flera digitala verktyg och resurser som kan hjälpa till att identifiera fake news:
Faktagranskningswebbplatser
Webbplatser som Snopes, FactCheck.org och PolitiFact erbjuder detaljerad granskning av nyheter och påståenden, vilket hjälper användare att skilja fakta från fiktion.
Browser-tillägg
Det finns tillägg för webbläsare som automatiskt flaggar kända fake news-sidor eller tvivelaktigt innehåll. Dessa tillägg kan varna användare när de stöter på potentiellt vilseledande information.
Alternativ verklighet?
Striden om cyberrymden har utvecklats bortom en konflikt för kontroll över och tillgång till digitala tillgångar. Det är idag ett krig om narrativ, tillgänglighet och kontroll av politiska åsikter och uppfattningen om verkligheten. I Sverige har våra medier en liberal världsbild vilket utmanas av alternativa verkligheter från neo-konservativ media vars världsbild till viss delas av aktörer som Trump och Putin.
Fake news är en aspekt av det större problemet: manipulering av demokratin och allmänheten för att påverka den verkliga världen. Tack vare digitala plattformar och social media har det blivit enklare att dela och sprida information, och därmed har det uppstått nya utmaningar. Plattformar som Facebook och Twitter har börjat implementera verktyg för att markera och minska spridningen av fake news. Dessa inkluderar varningsmeddelanden på tvivelaktiga inlägg och nedgradering av länkar till kända källor till fake news i användarnas nyhetsflöden.
Tyvärr har det blivit lättare att manipulera allmänhetens uppfattning av verkligheten och tankeprocesser, vilket leder till stor spridning av falska nyheter vilket påverkar vår verkliga, icke-digitala miljö.
Det är inte bara Ryssland och USA som pratar om alternativa verkligheter utan det förekommer i de flesta länder. I Mexico finns Carlo Merlo vars företag Vicorylab är specialiserade på Twitter kampanjer och de använde exempelvisen hashtaggen #GanaConVictoryLab som inom två timmar hade en topplats på Twitter. Efter några timmar var det Mexicos fjärde mest tweeted hashtag mitt under fotbolls VM. Det var bara ett problem alla konton som tweetade var falska med Twitter bots. Mexiko har en av de lägsta nivåerna av förtroende för sina medier och offentliga institutioner.
Konsekvenserna av fake news är omfattande. Det kan leda till misstro mot etablerade medier, polarisering i samhället och felaktiga beslut baserade på vilseledande information. I värsta fall kan det påverka valresultat och underminera demokratiska processer
Det finns olika metoder som används inom fake news:
- Artificiell intelligens för att skriva falska artiklar eller producera falska bilder
- Falska webbplatser som ser ut att vara officiella webbplatser
- Bloggnätverk med betala bloggare som skriver på uppdrag men som ser ut att vara äkta inlägg
- Lägga ut falska nyheter på Facebook och få det att se ut att komma från en viss person.
- Betalda nyheter i social media som Facebook
- Black hat sökmotoroptimering
- Click fraud
- Bot trafik
Fake news från Ryssland och Kina
Ladda ner pdf-rapport om Fake News från cybersecurity företaget Trend Micro. I artikeln beskriver de olika metoder som finns tillgängliga i Ryssland och Kina men det finns naturligtvis väldigt många liknande tjänster i engelsktalande delar av världen.
Vad går för att motverka fake news?
Till viss del har vi som privatpersoner att ansvar för all information som vi sprider och delar i sociala media. Fundera på om informationen och nyheterna är korrekta innan du sprider det till vänner och bekanta.
Tidningar kan ansluta sig till International Fact Checking Network – som är en grupp som arbetar med innehåll för tt öka trovärdigheten och faktakontrollen som handla om att se vilken källa som anges, visa information som det är tänkt, visa rätt bilder som inte är manipulerade eller förvanskade, rätt videos mm.
