Bankbedrägerier och cyberbrottslingar attackerar banker på ett professionellt sätt och det finns flera olika sofistikerade metoder att komma åt konton eller pressa bankerna på pengar.
Bankbedrägerier online – När AI blir brottslingarnas supervapen
Brasilien-hacket i juni skakade bankvärlden. För bara 20 000 kronor köpte cyberbrottslingar inloggningsuppgifter och stjäl sedan 1,4 miljarder kronor från centralbanken. Men det var bara början – AI har revolutionerat hur bedragare attackerar banker och deras kunder.
Där traditionella bankrån krävde vapen och mask använder dagens cyberbrottslingar deepfakes, röst-kloning och AI-genererade nätfiske-mail. Resultatet? Bedrägerier som är så sofistikerade att även säkerhetsexperter har svårt att upptäcka dem.
AI-revolutionen inom cyberbrottslighet
Deepfakes som kostar miljarder
I februari 2024 deltog en anställd vid brittiska Arup i ett videomöte med bolagets ledning. Eller så trodde hon. Alla deltagare, inklusive CFO:n, var AI-genererade deepfakes. Resultatet? Hon överförde 25 miljoner dollar till brottslingarna.
”Det var tekniskt sett inte ens en cyberattack”, säger Rob Greig, CIO på Arup. ”Våra system blev aldrig komprometterade. Det var tekniskt förstärkt social engineering.”
Enligt Deloitte väntas AI-drivna bedrägerier nå 400 miljarder kronor i USA fram till 2027 – en ökning på 3 200 procent från 2023. Deepfake-bedrägerier har ökat med över 2 000 procent under de senaste tre åren.
Röst-kloning exploderar
CrowdStrike:s hotrapport för 2025 visar en ökning av röst-phishing-attacker med 442 procent mellan första och andra halvåret 2024. Forskare visar att människor bara kan identifiera AI-genererade röster 60 procent av tiden.
En anställd på lösenordsföretaget LastPass fick i april 2024 ett samtal från någon som låt precis som deras VD. Lyckligtvis föll inte medarbetaren för bluffen.
AI eliminerar stavfel i nätfiske
ChatGPT och liknande verktyg har eliminerat stavfel och grammatiska misstag som tidigare avslöjade nätfiske-mail. Resultatet? En ökning av phishing-meddelanden med 202 procent under andra halvåret 2024.
De vanligaste bankbedrägerierna 2025
1. Phishing-attacker
Phishing är en vanlig teknik som har genomförts mot svenska banker och Avanza i syfte att komma åt inloggningen : Bedragare skickar e-postmeddelanden som ser ut att komma från en legitim källa, som en bank eller en finansiell institution, för att lura mottagare att avslöja känslig information som kontonummer, lösenord och personnummer. Ibland skapas falska inloggningssidor som man försöker lura av användarna inloggningsuppgifter. Det har också avslöjats incidenter där bedragarna kommit åt förmögna personers digitala identitet.
Fortfarande den vanligaste metoden, men nu AI-förstärkt:
- E-postbedrägerier: Falska meddelanden som ser ut att komma från din bank
- SMS-phishing: Textmeddelanden med falska länkar
- Röst-phishing: Telefonsamtal med AI-klonande röster
- Falska webbsidor: Perfekta kopior av bankernas riktiga sidor
2. Malware och trojaner
Malware: Skadlig programvara, som virus eller trojaner, används för att infiltrera och stjäla känslig information från användares datorer eller mobila enheter.
Skadlig programvara som riktar sig mot bankuppgifter:
- Banking trojaner: Emotet och Ramnit fortsätter att utvecklas
- Keyloggers: Registrerar alla tangenttryckningar
- Mobile malware: Riktar sig mot mobilbankapplikationer
- Man-in-the-browser: Hackar banksessioner i realtid
3. Social engineering
Psykologisk manipulation förstärkt av AI:
- Falska supportsamtal från ”banken”
- Påstådda säkerhetskontroller
- Utnyttjande av aktuella händelser
- Deepfake-videosamtal med ”chefer”
4. SIM-swapping och identitetsstöld
Angripare lyckas få kontroll över en persons mobiltelefonnummer genom att övertyga mobiloperatören att överföra numret till en ny SIM-kort. Detta kan ge dem tillgång till tvåstegsverifieringskoder och andra känsliga data.
- Angripare övertygar mobiloperatören att överföra ditt nummer
- Får tillgång till tvåstegsverifieringskoder
- Kan komma åt konton skyddade av SMS-verifiering
- Kombineras ofta med stulna personuppgifter
Attacker mot banksystem
Brasilien-hacket: En 1,4 miljarder-attack
Den 30 juni 2025 genomfördes årets mest spektakulära cyberhack mot C&M Software, som kopplar samman Brasiliens centralbank med landets finansinstitut.
Så gick det till:
- Hackarna närmar sig João Roque, en IT-anställd, på en bar
- För 15 000 reais (cirka 20 000 kronor) säljer han sina inloggningsuppgifter
- Brottslingarna får tillgång till reservkonton hos sex finansinstitut
- Totalt stjäls 800 miljoner reais (1,4 miljarder kronor)
- Minst 300-400 miljoner kronor tvättas genom kryptovalutor
”Det här var inte en sofistikerad teknisk attack”, förklarar kryptovalutaanalytikern ZachXBT. ”Det var ren social engineering kombinerat med insider-tillgång.”
DDoS-attacker mot svenska banker
Svenska banker har under de senaste åren drabbats av flera DDoS-attacker där:
- Bankernas webbplatser överbelastas och blir otillgängliga
- Angripare kräver lösen i Bitcoin
- Kunderna kan inte komma åt sina banktjänster
- Swedbank, Handelsbanken och andra stora banker har drabbats
Botnät som används vid bankbedrägerier
Cyberbrottslingar använder nätverk av infekterade datorer:
- Gameover Zeus: Ett av de mest kända banking botnet
- Ramnit: Sprider banking malware
- Emotet: Upptäckt av Trend Micro, sniffar nätverksaktivitet
Så skyddar du dig mot moderna bankbedrägerier
Grundläggande säkerhetsåtgärder
Stark autentisering
- Använd unika, komplexa lösenord för varje konto
- Aktivera tvåfaktorsautentisering på alla bankkonton
- Använd lösenordshanterare för säker lagring
Säker enhetsanvändning
- Håll alla enheter uppdaterade med senaste säkerhetspatchar
- Använd pålitlig antivirusprogram
- Undvik offentliga Wi-Fi för bankärenden
Igenkänning av phishing
- Klicka aldrig på länkar i e-post eller SMS från ”banken”
- Skriv alltid bankens webbadress direkt i webbläsaren
- Kontrollera att webbadressen börjar med ”https://”
- Var misstänksam mot hastigt formulerade meddelanden
Skydd mot AI-attacker
Videomöten och röstsamtal
- Ifrågasätt oväntade videomöten om pengar
- Ställ personliga frågor bara ni två känner till
- Ring tillbaka på kända nummer vid misstänkta samtal
- Kräv fysiska möten för stora finansiella beslut
Kontinuerlig övervakning
- Kontrollera bankkonton dagligen
- Sätt upp notifieringar för alla transaktioner
- Granska månadsutdrag noggrant
- Anmäl omedelbart misstänkta transaktioner
Digital hygien
- Begränsa vad du delar på sociala medier
- Var försiktig med personlig information online
- Använd VPN vid internetanvändning på osäkra nätverk
- Logga alltid ut från bankkonton efter användning
Vad gör du om du blir utsatt?
Omedelbara åtgärder
- Kontakta din bank omedelbart – de flesta har 24/7 bedrägerisupport
- Blockera kort och konton om du misstänker obehörig åtkomst
- Dokumentera allt – spara skärmdumpar och meddelanden
- Anmäl till polisen – gör en anmälan om ekonomisk brottslighet
Långsiktiga åtgärder
- Byt alla lösenord och säkerhetsfrågor
- Övervaka din kreditupplysning
- Överväg att frysa dina kreditkort
- Informera andra banker där du har konton
Framtiden: Vad väntar oss?
Nästa generations AI-hot
- Deepfakes blir omöjliga att upptäcka med blotta ögat
- Automatiserade attacker som anpassar sig i realtid
- Syntetiska identiteter skapade helt av AI
- Massanpassade bedrägerier mot miljontals människor samtidigt
Kryptovaluta och bedrägerier
- Fake kryptovalutaplattformar
- Investeringsbedrägerier med Bitcoin
- Ransomware-attacker som kräver kryptovaluta
- Pengatvätt genom decentraliserade börser
Vad gör bankerna?
Svenska banker satsar miljardbelopp på AI-driven säkerhet:
- Beteendeanalys: Upptäcker ovanliga mönster i realtid
- Biometrisk autentisering: Svårare att förfalska än lösenord
- Maskininlärning: Förutsäger och blockerar attacker
- Kontinuerlig övervakning: 24/7 bevakning av transaktioner
”Vi använder AI för att bekämpa AI”, förklarar en säkerhetsexpert. ”Det är en kapprustning där vi hela tiden måste ligga steget före.”
Banker kommer aldrig att be om lösenord via e-post, telefon eller videomöte.
Att attackera bankernas webbplatser med DDOS-attacker
Under senare år har vi sett flera DDOS-attacker som varit riktade mot svenska banker där man begärt pengar i Bitcoin. Genom DDOS attacken stänger man ner banksajten och det finns rätt få skydd mot den här typen av attack.
Att vara informerad om hur bankbedrägerier och cyberbrott utförs kan hjälpa dig att bättre skydda dig själv och ditt företag. Jag kommer att förse dig med information om de vanligaste metoderna som används i bankbedrägerier och hur du kan vidta åtgärder för att skydda dig mot dessa. Det är viktigt att notera att denna information endast är avsedd för att öka medvetenheten om säkerhetsrisker.
Att attackera individernas bankkonton
En metod som används är att använda en C&C server (command-and-control server) där det går att se på transaktionsloggarna för att se vilka summor som tas från vilka konton.
Angreppen innebär att hackarna tex installerar trojan eller malware program för att stjäla pengar från bankonton och tekniker som är vanliga är ”man-in-the-browser” där man hackar bankkonton.
Säkerhetsspecialister från Trend Micro har upptäckt en ny variant av banking malware som har döpts till Emotet som kan sniffa nätverksaktiviteter och som sprider sig genom spam som liknar finansiella transaktioner.
Olika typer av botnät
Olika botnäts som används vid bankbedrägerier är:
- Ramnit är en bankmalware
- Vawtreck
- Gameover Zeus botnet
Säkerhetstips!
Klicka aldrig länkar i e-postmeddelanden eller texter som verkar komma från din bank, skattemyndigheten eller någon annan myndighet. Om du tror att meddelandet kan vara korrekt logga in på ditt konto direkt utan att använda den medföljande länken.
Hur du skyddar dig mot bankbedrägerier
- Var medveten om phishing: Lär dig att känna igen tecken på phishing, såsom felaktig grammatik, konstiga avsändaradresser, och misstänkta länkar eller bilagor. Öppna aldrig länkar eller ladda ner bilagor från misstänkta e-postmeddelanden.
- Använda antivirusprogram och brandväggar: Skydda dina enheter med pålitlig säkerhetsprogramvara och håll dem uppdaterade.
- Tvåfaktorsautentisering (2FA): Aktivera 2FA på alla dina konton, särskilt de som rör bank och finans.
- Vara medveten om ditt digitala fotavtryck: Var försiktig med vilken information du delar online och på sociala medier.
- Säker Internetanvändning: Använd säkra och komplexa lösenord, ändra dem regelbundet, och använd inte samma lösenord för flera konton.
- Regelbunden övervakning av konton: Kontrollera regelbundet dina bankutdrag och var uppmärksam på ovanliga transaktioner. Som företag behöver du ha koll med threat intelligence, realtidsövervakning och beteendeanalys.
- Utbildning: Företag bör regelbundet utbilda sina anställda om cybersäkerhet och hur man undviker vanliga fällor.
Slutsats
Brasilien-hacket visar hur sårbara även centralbankssystem kan vara när mänsklig faktor kombineras med teknisk sofistikering. AI har gett cyberbrottslingar verktyg som tidigare krävde expertis – nu kan vem som helst skapa övertygande deepfakes eller generera perfekta nätfiske-mail.
Viktigaste tipsen:
- Var alltid skeptisk till oväntade meddelanden från ”banken”
- Använd tvåfaktorsautentisering på alla konton
- Övervaka dina transaktioner dagligen
- Ifrågasätt videomöten och röstsamtal om pengar
- Anmäl misstänkta aktiviteter omedelbart
I en värld där allt kan förfalskas är skepticism din bästa vän. Kom ihåg: din bank ko
Mer information
Läs vår artikel om nätfiske och hur det går till.
The luuk banking fraud campaign