SUA inom cybersäkerhet står för ”Software Under Analysis”, vilket betyder ”programvara under analys”. Detta är en term som används för att beskriva processen där specifik programvara undersöks och analyseras för att identifiera potentiella säkerhetsrisker, sårbarheter eller misstänkt beteende.
Inom cybersäkerhet är analysen av programvara en kritisk aspekt eftersom det hjälper till att upptäcka och förhindra cyberattacker, intrång och andra säkerhetshot. Genom att analysera programvaran kan säkerhetsexperter identifiera och åtgärda svagheter innan de kan utnyttjas av illasinnade aktörer.
Andra definitioner på SUA
En annan definition i Sverige för SUA är Säkerhetsskyddad Upphandling vilket innebär att förebyggande åtgärder vidtas i samband med upphandlingar som har betydelse för Sveriges säkerhet. Läs mer på säkerhetspolisen.
Hur ser SUA processen ut?
Processen för Software Under Analysis (SUA) inom cybersäkerhet kan variera beroende på verktyg, metoder och specifika mål, men den följer generellt några grundläggande steg:
Val av programvara för analys: Det första steget är att välja vilken programvara som ska analyseras. Detta kan vara programvara som används inom en organisation eller en ny applikation som övervägs för användning.
Statisk analys: I detta steg granskas programvarans kod utan att köra programmet. Målet är att identifiera kodstrukturer som kan vara sårbara eller misstänkta.
Dynamisk analys: Här körs programmet i en kontrollerad miljö för att observera dess beteende. Detta hjälper till att upptäcka sårbarheter som endast uppenbarar sig under körning.
Sårbarhetsbedömning: Resultaten från både statisk och dynamisk analys används för att identifiera och bedöma potentiella sårbarheter.
Rapportering och åtgärder: Slutligen sammanställs en rapport som detaljerar upptäckta risker och rekommenderar åtgärder för att åtgärda eller mildra dessa risker.
Några vanliga frågor kring SUA-processen
Hur identifierar man vilken programvara som ska analyseras?
Detta kan bero på flera faktorer, som hur kritisk programvaran är för verksamheten, om det finns kända säkerhetsproblem, eller om programvaran är ny eller nyligen uppdaterad.
Vilka verktyg används för SUA?
Det finns en mängd olika säkerhetsverktyg som kan användas för både statisk och dynamisk analys, och valet av verktyg kan bero på specifika behov och programvarans natur.
Här är fem av de vanligaste verktygen som används inom denna process:
- SonarQube: Ett populärt verktyg för statisk kodanalys som hjälper till att identifiera kodkvalitetsproblem, säkerhetsbrister och teknisk skuld. Det är känt för sin förmåga att integreras med olika utvecklingsmiljöer och stödja flera programmeringsspråk.
- Fortify: HP Fortify är en omfattande lösning för säkerhetsanalys av programvara som erbjuder både statisk och dynamisk analys. Det är känt för att kunna identifiera ett brett spektrum av säkerhetsbrister i kod.
- Checkmarx: Detta är ett annat verktyg för statisk kodanalys som används för att identifiera säkerhetssårbarheter i programvara. Checkmarx stödjer flera programmeringsspråk och ramverk och är effektivt för att integrera säkerhetstestning i utvecklingsprocessen.
- Veracode: Veracode erbjuder en molnbaserad tjänst för automatiserad säkerhetsgranskning av programvara, inklusive statisk och dynamisk analys samt manuell granskning. Detta verktyg är populärt för sin användarvänlighet och effektivitet.
- Coverity: Coverity är ett verktyg för statisk kodanalys som fokuserar på att upptäcka buggar och säkerhetsbrister i kod. Det är välkänt för sin förmåga att skalas för stora projekt och hantera komplex kod.
Hur ofta bör SUA-processen genomföras?
Detta varierar beroende på organisationens behov, men det är viktigt att regelbundet genomföra SUA, särskilt efter större uppdateringar eller förändringar i programvaran.
Vilka utmaningar finns med SUA?
En av de största utmaningarna är att säkerställa att analysen är heltäckande och uppdaterad med de senaste säkerhetshoten och teknikerna.
