Den stora förändringen på Wall Street
I juli 2025 tog två av Wall Streets mest anrika institutioner – Bank of New York Mellon (BNY Mellon) och Goldman Sachs – ett historiskt kliv in i framtiden. De lanserade tillsammans en lösning som låter institutionella investerare köpa tokeniserade penningmarknadsfonder, alltså digitaliserade fondandelar på en blockchain . Detta drag markerar början på en finansrevolution som kan forma det finansiella systemet under kommande årtionden. Men vad innebär egentligen tokenisering av tillgångar, och varför kopplas det hela ihop med dollarn, XRP och geopolitiska maktspel?
Här fördjupar vi oss i utvecklingen och de viktiga frågor som behöver besvaras – särskilt ur ett europeiskt perspektiv.
Ladda ner white paper
Vad är tokenisering?
Tokenisering innebär att man skapar en digital representation (en token) av en verklig tillgång på en blockchain. Tänk dig att ta ett traditionellt värdepapper (som ett aktiebrev eller en fondandel) och omvandla det till en digital token som kan handlas dygnet runt, flyttas omedelbart mellan parter och styras av smarta kontrakt. Det är som att ge traditionella finansiella tillgångar superkrafter – de blir snabbare att överföra, mer tillgängliga globalt och enklare att hantera automatiserat.
Fördelarna med tokenisering:
- Omedelbar avveckling: Handel kan slutföras direkt istället för att behöva vänta T+1 eller T+2 bankdagar för likvid.
- Handel 24/7: Marknaderna kan vara öppna dygnet runt, alla dagar, eftersom tokens kan byta ägare utan fördröjning.
- Programmerbarhet: Tillgångarna kan kopplas till smarta kontrakt för automatiska utbetalningar (t.ex. utdelningar, kuponger) och inbyggd regelefterlevnad.
- Minskade kostnader: Färre mellanhänder (clearinghus, förvaringsinstitut) behövs, vilket sänker transaktionsavgifter.
- Ökad likviditet: Fler investerare kan få tillgång till tillgångarna, vilket gör dem lättare att köpa/ sälja och potentiellt ökar likviditeten.
Enkelt uttryckt möjliggör tokenisering att kapital marknadernas plattformslogik uppdateras till interneteran. Precis som streaming ersatte fysiska skivor, kan tokeniserade värdepapper ersätta pappersintyg och tröga avvecklingssystem.
Vad betyder T+1 och T+2?
Innan vi går vidare är det värt att förklara begreppen T+1 och T+2 som ofta nämns i sammanhanget. “T” står för handelsdagen (Trade date), och siffran anger hur många arbetsdagar efter handeln som avvecklingen (settlement) sker:
- T+2: Traditionell avveckling där det tar två arbetsdagar från köp/försäljning till överföring av värdepapper och betalning
- T+1: Ny standard sedan maj 2024 i USA där avveckling sker nästa arbetsdag
Tokenisering kan minska detta till T+0, dvs omedelbar avveckling i princip. När en transaktion på en blockchain bekräftats (vilket kan ske på sekunder) har både köpare och säljare sina nya innehav klara. Det är en revolutionerande förändring för finansmarknaden som idag lägger mycket resurser på att hantera fördröjningar och motpartsrisk under dessa dagar.
Penningmarknadsfonder på blockchain – Goldman & BNY går i
täten
Goldman Sachs och Bank of New York Mellon har skapat möjligheten för institutionella investerare att köpa tokeniserade penningmarknadsfonder. Detta är betydelsefullt av flera anledningar:
- Omfattning: Penningmarknadsfondindustrin förvaltar hela 7,1 biljoner dollar globalt
- Deltagare: Tungviktare som BlackRock, Fidelity och Federated Hermes har redan anslutit sig
- Teknologi: BNY:s LiquidityDirect-plattform integreras med Goldman Sachs blockchain-plattform GS DAP
Till skillnad från stablecoins betalar tokeniserade penningmarknadsfonder ränta till ägarna, vilket gör det till en attraktiv plats för hedgefonder, pensionsfonder och företag att parkera sina kontanter.
Penningmarknadsfonder på blockchain – Goldman & BNY går i täten
Det som Goldman Sachs och BNY Mellon nu lanserat är möjligheten för kvalificerade investerare att köpa tokeniserade andelar i penningmarknadsfonder (MMFs) via BNY:s plattform. När investeraren köper fondandelar skapas en digital spegling av ägandet på Goldmans privata
blockchain .
Därmed registreras innehavet både på traditionellt vis hos banken och som en token på blockkedjan – två parallella register som i idealfallet alltid speglar varandra.
Varför är detta betydelsefullt?
Penningmarknadsfonder utgör en enorm och viktig del av det finansiella systemet. Globalt förvaltar dessa fonder omkring 7 biljoner dollar i tillgångar , genom att investera i korta säkra räntepapper (t.ex. statsskuldväxlar). De används flitigt av företag, banker och investerare för att parkera kontanter till låg risk. Att nu kunna handla andelar i sådana fonder som tokens kan ge samma fördelar som nämndes ovan: snabbare transaktioner, möjlighet att använda andelarna som säkerhet i realtid, etc.
Stora branschaktörer har anslutit sig: Den initiala lanseringen inkluderar fondjättar som BlackRock, Fidelity, BNY Mellons egen Dreyfus Cash Management och Federated Hermes, bland andra . Det vill säga, några av världens största kapitalförvaltare inom likviditetsfonder är redan med på tåget. BNY Mellons LiquidityDirect-plattform – där tusentals institutioner idag sköter sina kassainvesteringar fungerar som portal in i det nya systemet, och Goldmans GS DAP ser till att tokens skapas och transaktioner registreras på blockkedjan.
En viktig skillnad mot existerande stablecoins är att tokeniserade fondandelar betalar ränta till
innehavarna, precis som en vanlig penningmarknadsfond. Stablecoins som USDT/USDC (mer om dem
senare) ger i sig ingen ränta – de är mest tänkta som kontanter för betalningar. En tokeniserad MMFandel däremot genererar löpande avkastning (eftersom fonden tjänar ränta på sina tillgångar, t.ex. statspapper som just nu ger ~5% årligen). Detta gör dem potentiellt mycket attraktiva för finansiella aktörer som hedgefonder, pensionsfonder och företagsskattkistor att förvara överskottslikviditet i.
Man får dollar-likviditet plus ränta – en kombination som tidigare krävde att man gick via banker eller fondplattformar med begränsade öppettider.
Teknisk plattform: Notera att Goldman valt en privat blockchain. GS DAP är inte en öppen publik kedja som Bitcoin eller Ethereum, utan ett slutet system kontrollerat av Goldman Sachs där en begränsad krets noder validerar transaktioner. Detta kan ge högre hastighet, kapacitet och kontroll. Samtidigt utnyttjar man blockchain-teknikens fördelar inom spårbarhet och programmerbarhet. BNY Mellon som förvaringsbank garanterar att de digitala token-andelarna alltid motsvaras av faktiska fondandelar i depå. Kort sagt byggs en bro mellan traditionell finans och kryptoteknik.
Möjliga effektiviseringsvinster: Om detta koncept får brett genomslag kan enorma effektiviseringar ske. Handeln av fondandelar kan ske snabbare och i större volym utan att behöva gå via mellanhänder
som clearinginstitut. Goldman och BNY påpekar att i framtiden kan tokeniserade MMF-andelar lättare användas som säkerheter i repotransaktioner och andra låneavtal – något som idag kan vara krångligt utanför bankkretsen. Dessutom minskar risken för felmatchning eftersom alla parter tittar på samma digitala register över ägande.
Det låter nästan för bra för att vara sant – vad är haken? Som alltid finns utmaningar. Två av de största är cybersäkerhet och regelefterlevnad, som vi diskuterar i nästa avsnitt.
Cybersäkerhet: Vad händer om tokeniserade fonder hackas?
Vad händer om tokeniserade fonder hackas?
En av de största orosmomenten med tokeniserade tillgångar är cybersäkerhetsrisker. Tidigare har vi sett spektakulära hack:
- Poly Network-hacket 2021: 611 miljoner dollar stulna
- Olika DeFi-protokoll har förlorat miljarder dollar
Säkerhetsåtgärder:
- Smart contract-audits: Oberoende säkerhetsgranskningar före lansering
- Försäkringslösningar: Munich Re och andra erbjuder nu försäkringar specifikt för digitala tillgångar
- Privata blockchains: Institutioner kan använda slutna system för högre säkerhet
- Multi-signatur-plånböcker: Kräver flera godkännanden för transaktioner
Det är värt att notera att blockchains grundläggande teknologi är säker – det är oftast tillämpningarna ovanpå som är sårbara.
Regelverket: Basel III, AML och dilemmat för Europa
Den tekniska innovationen springer ofta snabbare än regelboken. Tokenisering aktualiserar därför flera regulatoriska utmaningar, särskilt för banker och tillsynsmyndigheter. Här är två viktiga aspekter: kapitalkrav (Basel-regler) och penningtvättslagar (AML/KYC).
Basel III – Europas skapelse som nu utmanas
Basel-regelverket – framtaget av Baselkommittén i Schweiz med tungt europeiskt inflytande – har sedan finanskrisen 2008 styrt hur mycket kapital banker måste hålla för olika risker. Basel III är den senaste inkarnationen som nu implementeras globalt.
Problemet är att Basel III inte explicit tar upp tokeniserade tillgångar eller kryptotillgångar. Det
finns visserligen nyligen antagna standarder för bankernas innehav av kryptovalutor (där t.ex. stabila
coin med säkra reserver får relativt gynnsam behandling medan volatila kryptovalutor kräver höga
kapitalkrav). Men just tokeniserade penningmarknadsfonder faller inte tydligt in i någon kategori. Är de likvärdiga med kontanter (lågrisk)? Eller ska de betraktas som något mer riskfyllt bara för att de är på en blockchain?
Osäkerheten skapar regelarbetsrisk för bankerna. De kan komma att behöva hålla extra kapital mot det operativa tekniska risktillägget (t.ex. om något skulle gå snett med IT-systemet bakom tokeniseringen). De exponeras också för marknadsrisk – om det underliggande fondinnehavet skulle tappa i värde måste banken ha buffertkapital för det. Därtill finns en mer diffus regulatorisk risk att regler plötsligt skärps i framtiden, vilket gör banker försiktiga med att satsa stort redan nu.
En relevant poäng för Europa är att EU traditionellt varit mycket strikt med att implementera Baselreglerna fullt ut, ibland överträffat dem, medan USA historiskt har varit mer flexibel. Faktum är att USA har dröjt med vissa delar av Basel III-slutligställandet, något som frustrerat EU-parlamentariker .
EU-banker har därmed i regel tvingats hålla högre kapital och möta hårdare regler, vilket kan sätta dem i konkurrensnackdel om nya affärsmöjligheter som tokenisering dyker upp. En EU- arlamentariker varnade i maj 2025 att USA:s långsamma Basel-implementering inte längre kan tolereras och att EU kan behöva omvärdera hur man behandlar amerikanska banker .
Kort sagt: Om amerikanska banker, under ett mer lättreglerat klimat, stormar fram med tokeniserade
produkter medan europeiska banker hålls tillbaka av striktare tolkningar av kapitaltäckningskrav,
riskerar Europa att hamna på efterkälken i denna finansiella innovation.
Anti-penningtvätt (AML) och KYC
En annan aspekt är regelefterlevnad kring penningtvätt och finansiering av terrorism.
Finanssystemet är noggrant reglerat på dessa områden – banker måste alltid veta vem kunden är (KYC – Know Your Customer), övervaka transaktioner och rapportera misstänkta aktiviteter.
Tokeniserade tillgångar ändrar inte detta grundkrav. Snarare kan de göra det mer utmanande, eftersom blockkedjor per design möjliggör snabba och gränsöverskridande överföringar. Hur säkerställer man att en tokeniserad fondandel inte hamnar i orätta händer eller används för olaglig penningtvätt?
Här blir identitetslösningar på blockchain viktiga. I en permissioned miljö som Goldmans är alla
deltagare vita-listade – d.v.s. de är kända institutioner som uppfyller KYC. Men om tokens i framtiden
skulle kunna röra sig friare (t.ex. mellan olika banker eller länder), behövs antagligen inbyggda spärrar och kontroller. EU har redan utpräglade regler för att även krypto-tillgångar ska omfattas av AMLdirektiven. MiCA-lagstiftningen (Markets in Crypto-Assets) som EU klubbade 2023 ställer exempelvis krav på att stablecoin-emittenter och plattformar följer AML/KYC. Att integrera detta i själva tokeniseringsplattformen – kanske via smarta kontrakt som bara accepterar godkända adressers transaktioner – är en teknisk lösning som diskuteras.
I Basel-terminologi motsvarar detta Pelare 2-krav: banker måste själva ha processer och kapital för att hantera alla väsentliga risker, där regelefterlevnad och operativa risker ingår. Tokenisering ligger i
gränslandet för vad regelverket täcker i detalj, så tillsynsmyndigheter kommer troligen kräva extra
försiktighet av banker som ger sig in här.
Krocken mellan internationella och amerikanska regelverk
Trump-administrationen har visat skepticism mot internationella överorganisationer. Detta skapar potentiella konflikter:
Amerikanska prioriteringar:
- America First: Prioritering av amerikanska intressen
- Bilateral över multilateral: Föredrar direkta avtal framför internationella organ
- IMF-kritik: Vill minska internationellt inflytande
Europeiska utmaningar:
- Regulatorisk divergens: USA och EU kan gå olika vägar
- Konkurrensnackdelar: Striktare EU-regler kan skada europeiska banker
- Dollar-dominans: Förstärker USA:s finansiella hegemoni
Trump-administrationen och bankernas inflytande
Det är ingen slump att denna utveckling sker nu. Trump-administrationen har haft omfattande möten med amerikanska banker, och David Sacks (crypto czar) har varit tydlig med att bankerna driver mycket av agendan.
Bankernas agenda:
- Behålla kontroll över finansiella flöden
- Skapa nya intäktskällor
- Konkurrera med kryptovalutor
- Stärka dollarns dominans
David Sacks och den större strategin
David O. Sacks signatur finns på både AI Action Plan och kryptopolitiken som ”Special Advisor for AI and Crypto”. Detta är ingen tillfällighet – det avslöjar en övergripande amerikansk strategi för teknologisk och finansiell dominans.
AI Action Plan avslöjar strategin:
Vita husets AI Action Plan, publicerad i juli 2025, ger en tydlig bild av hur tokenisering passar in i en större geopolitisk strategi:
”Whoever has the largest AI ecosystem will set global AI standards and reap broad economic and military benefits”
Samma logik gäller för finansiella system. Den som kontrollerar tokeniseringsinfrastrukturen sätter de globala finansiella standarderna.
Avreglering som vapen
AI Action Plan betonar att ta bort ”onerous regulation” och specifikt att:
- Granska alla regleringar som hindrar AI-utveckling
- Begränsa federal finansiering till delstater med ”burdensome AI regulations”
- Se till att FTC inte ”unduly burden AI innovation”
Detta är exakt samma playbook som används för tokenisering – ta bort regleringar hemma medan man kritiserar EU:s striktare regler som ”innovation-hämmande”.
Infrastruktur som maktbas
Planen erkänner att ”AI is the first digital service in modern life that challenges America to build vastly greater energy generation than we have today”. Samma datacenter och energiinfrastruktur som byggs för AI kommer också driva tokeniserade finansiella system.
Export av amerikansk standard
AI Action Plan är explicit: ”Export American AI to Allies and Partners” och ”Counter Chinese Influence in International Governance Bodies”. Översatt till finansvärlden betyder detta:
- Få allierade att använda dollar-baserade tokeniserade system
- Motverka alternativa finansiella standarder (som digital yuan)
- Säkerställa att amerikansk teknologi blir global standard
Den dolda agendan
Medan Europa fokuserar på konsumentskydd och regulatorisk försiktighet, driver USA en aggressiv strategi för att:
- Dominera teknologin – både AI och blockchain
- Sätta standarderna – genom först-till-marknaden-fördelar
- Kontrollera infrastrukturen – datacenter, energi, finansiella nätverk
- Exportera systemet – få allierade att bli beroende av amerikansk teknologi
Detta är inte bara finansiell innovation – det är geopolitisk krigföring med andra medel.
Stablecoins: Modellen som inspirerade
Hur fungerar stablecoins?
Stablecoins som Tether (USDT) och USD Coin (USDC) är kryptovalutor peggade till dollarn:
- 1:1 backing: Varje token backas av en dollar i reserver
- Transparens: Regelbundna revisioner (även om Tether kritiserats)
- Instant avveckling: Överföringar på sekunder
Skillnaden mot tokeniserade penningmarknadsfonder:
- Stablecoins: Ingen ränta, fokus på betalningar
- Tokeniserade MMF: Ger avkastning, mer attraktivt för institutioner
Stablecoins: En marknad större än många länder
För att sätta stablecoin-marknaden i perspektiv:
- Total marknadsvärde: Över 250 miljarder dollar
- Daglig handelsvolym: Över 100 miljarder dollar för enbart Tether
Detta är större än många länders BNP:
- Nya Zealand: ~250 miljarder dollar BNP
- Finland: ~280 miljarder dollar BNP
- Portugal: ~260 miljarder dollar BNP
Vem köper egentligen?
En viktig fråga är vilka som faktiskt kommer att köpa dessa tokeniserade penningmarknadsfonder:
- Amerikanska institutioner: Pensionsfonder, försäkringsbolag
- Internationella banker: Som vill ha dollar-exponering
- Företag: För likviditetshantering
- Suveräna förmögenhetsfonder: Diversifiering från statsobligationer
Men än så länge är marknaden begränsad till kvalificerade institutionella investerare med minimuminvesteringar på ofta 50 000 dollar eller mer.
Risken för Europa
Dollarns växande dominans
När fler tillgångar tokeniseras i dollar förstärks USA:s finansiella hegemoni:
- Kapitalflykt: Europeiska investerare flyttar till dollar
- Valutasvaghet: Euron kan försvagas ytterligare
- Politisk press: USA kan använda finansiell makt för politiska mål
Vad händer med euron?
Med dollarn på cirka 1,05 euro (historiskt svag euro) finns redan press. Om tokenisering accelererar dollaranvändning kan:
- Euron försvagas ytterligare
- ECB tvingas till åtgärder
- Europeisk suveränitet utmanas
Vilka vinner på utvecklingen?
För investerare som vill positionera sig finns flera vinnare:
Direkta vinnare:
- BNY Mellon: Förvaringsinstitut för både MMF och RLUSD
- Goldman Sachs: Teknologileverantör genom GS DAP
- Circle (USDC): Redan MiCA-kompatibel i Europa
- Ripple/XRP: Om RLUSD får draghjälp
Indirekta vinnare:
- Blockchain-säkerhetsföretag: Ökad efterfrågan på audits
- Försäkringsbolag: Munich Re och andra som erbjuder kryptoförsäkring
- Regelverks-konsulter: Hjälper navigera komplex reglering
- Amerikanska banker generellt: Förstärkt dollardominans
Förlorare:
- Europeiska banker: Regulatoriska nackdelar
- Traditionella clearinghus: Blir obsoleta
- Länder med svaga valutor: Ökad kapitalflykt
Ripples och XRP:s roll i det nya ekosystemet
Medan BNY samarbetar med Goldman Sachs för tokeniserade penningmarknadsfonder, har samma BNY också blivit primär förvaringsinstitut för Ripples dollar-peggade stablecoin RLUSD.
Varför inte Bitcoin eller Ethereum?
Bitcoin:
- För långsam (10 minuters blocktid)
- För dyr (höga transaktionsavgifter)
- Begränsad programmerbarhet
Ethereum:
- Höga och oförutsägbara gasavgifter
- Skalbarhetsproblem vid hög belastning
- Mer komplex infrastruktur
XRP:s fördelar:
- 3-5 sekunders transaktioner
- Bråkdelar av cent i avgifter
- Designad specifikt för finansiella institutioner
- Hög skalbarhet (1 500 transaktioner per sekund)
Framtiden: En ny världsordning?
Vi står vid början av en fundamental transformation som kan omkonfigurera global finansiell makt:
Kort sikt (2025-2026):
- Fler banker lanserar tokeniserade produkter
- Regulatorisk klarhet i USA
- Europa hamnar på efterkälken
Medellång sikt (2027-2030):
- Tokenisering blir standard för institutioner
- Dollardominans cementeras digitalt
- Nya geopolitiska spänningar
Lång sikt (2030+):
- Centralbanker tvingas anpassa sig
- Möjlig fragmentering av globala finansmarknader
- Digital järnridå mellan USA och resten?
Slutsats: Revolution med förbehåll
BNY:s och Goldman Sachs lansering av tokeniserade penningmarknadsfonder är mer än bara en teknisk innovation – det är potentiellt början på en ny finansiell världsordning där amerikansk teknologi och dollarn dominerar ännu starkare.
För investerare finns enorma möjligheter, men också betydande risker. Cybersäkerhet, regulatorisk osäkerhet, och geopolitiska spänningar är alla faktorer som kan spåra ur denna utveckling.
För Europa är utmaningen särskilt stor. Utan egen stark position inom tokenisering riskerar kontinenten att bli en digital koloni i ett amerikanskt-dominerat finansiellt system.
Revolutionen är här. Men till skillnad från tidigare finansiella innovationer kommer denna med potential att permanent förskjuta global finansiell makt. Frågan är inte om tokenisering kommer förändra allt – frågan är vem som kommer kontrollera den nya ordningen.
