Ipred-lagen är den svenska tolkningen av EUs Ipred direktiv från 2004. Direktiven ska genomförs på nationell nivå. Den kritiserade lagen kallas även för piratjägarlagen eller fildelningslagen innehåller förändringar gällande lagar till skydd för immateriella rättigheter. Lagen röstades igenom i Sveriges riksdag den 25 februari 2009 trots tung kritik från allmänheten.
Även bland moderaterna gick partipiskan hårt och man enades efter interna krismöten att driva igenom lagen. De borgerliga ungdomsförbunden krävde att lagen revs upp. Ipred trädde i kraft 1 april samma år.
Företag som drabbats av Ipred lagen
Telefonbolaget ephone drabbades hårt av IPRED lagen och de dömdes först i tingsrätten där de hotades till ett vite om 750 000 kronor. Företaget lät lite kaxigt sina kunder rösta ifall de skulle överklaga domen vilket de gjorde till Hovrätten.
De friades i Hovrätten och slutligen när beslutet kom till högsta domstolen skickade skickades Ipredlagen vidare till EU-domstolen för prövning 2010. EU-domstolen skulle besluta om den svenska tolkningen, som tvingar operatören att lämna ut uppgifter till företag och andra som kan hävda upphovsrättsbrott, stod på rättslig grund. Företaget ephone hävdades att Ipred var olaglig och stod i konflikt med EUs datalagringsdirektiv och datakommunikationsdirektiv. 25:e januari 2011 tog företaget Alltele över ephones kunder.
